En placeringsfond består av privatpersoners och sammanslutningars tillgångar, som ett fondbolag samlar in och sedan placerar i olika värdepapper. Placeringsfonderna ägs av de personer, sammanslutningar och stiftelser som placerat i fonden, dvs. fonderna ägs inte av fondbolagen. En placeringsfond är uppdelad på sinsemellan lika stora fondandelar, som ger likvärdiga rättigheter till fondens tillgångar.

 

De olika fondernas mål och strategier skiljer sig från varandra, bl.a. vad gäller placeringspolitiken och graden av risk i placeringarna.  Detta är närmare definierat i fondens stadgar, som fastställs av Finansinspektionen, och i fondbroschyren.

 

En placeringsfonds kanske viktigaste fördel är riskspridningen. En annan är att en fondplacering har god likviditet: fondandelarna kan snabbt omvandlas i kontanter. Via en placeringsfond är det möjligt att placera i objekt som för enskilda placerare och mindre företag är främmande eller som det för dem inte ens går att placera i, t.ex. penningmarknadsinstrument.

 

Fondernas avkastning är beroende av placeringsmarknadens utveckling. Fondernas produktutveckling är aktiv och nya typer av fonder med nya egenskaper och risker lanseras fortlöpande.

 

Placeringsfondernas verksamhet regleras i lagen om placeringsfonder. Tillsynen över fonderna utövas av Finansinspektionen.